Immanuel Kant

Vi kan ju lägga Hume åt sidan tills vidare. Jag ska då iaf läsa Hume igen sen.

1. Vad är kriteriet på att en handling är riktig enligt Kant?

2. Vad ger en handling moraliskt värde enligt Kant?

3. Vad är en maxim?

4. Vilken karaktär har sedelagen för oss respektive för fullkomligt rationella varelser?

5. Diskutera några svårigheter vid tillämpningen av Kants teori i konkreta valsituationer.

6. Redogör för de tre huvudtyperna av det kategoriska imperativet.

7. Varför skall människor behandlas som mål och inte bara som medel - och vad innebär det?

8. Kant kräver att vi skall vara autonoma - vad innebär kravet och hur motiveras det?

9. Viljans frihet är ett postulat för det praktiska förnuftet enligt Kant. Vad innebär det att vi har en fri vilja enligt Kant? Vad innebär det att det är ett postulat för det praktiska förnuftet? Andra sådana postulat?

10. Vad har värde enligt Kant? Vad innebär det att något har ovillkorligt värde? Vad är högsta värde? Vad är det fulländat goda? Vad är naturliga mål för oss?

11. Diskutera Kants uppfattning att goda viljan är det enda som har ovillkorligt värde. Varför är det viktigare att vara moralisk än att vara snäll?

12. Varför är det ett kategoriskt krav att vi skall handla så som fullkomligt rationella varelser skulle handla?

Jag ska nog kolla igenom frågorna en gång extra innan jag lägger ut dem här..

Det händer för lite på den här tråden, men nu blir det ändring på det! Jag har kollat igenom frågorna en aning och har gjort vissa reflektioner i en del frågor, utöver dem uppskattar jag om ni ids skriva kommenterar. Fråga 8 till 12 är jag något osäker på, vilket säkert märks.



Svar på instuderingsfrågor, Immanuel Kant

1 Vad är kriteriet på att en handling är riktig?
Kriteriet för att en handling ska vara riktig grundar sig i motiven. Men för det fösta måste vi vilja och kunna handla. Om handlingen har en maxim som själv kan göra sig till allmän lag är handlingen riktig enligt Kant. Vad en sådan handling ska innehålla är en universialisering, tanke om att varje fall som ser precis likadan ut skall behandlas på samma sätt. Den skall även vara sådan att man behandlar människorna som mål i sig, inte bara medel. Det innebär att en rationell varelse som handlar enligt det kategoriska imperativet även behandlar andra som rationella varelser så som hon själv önskar vore en allmän lag.

2 Vad ger en handling moraliskt värde?
Att utföra riktiga handlingar för att de är riktiga. Att den utförs av plikt och inte egenkärlek. Denna fråga hänger ihop med föregående.

3 Vad är en maxim?
En subjektiv handlingsregel (princip) som gäller avsiktliga handlingar med mål. Förnuftet är nödvändigt för att handla och spelar större roll än för Hume eftersom att förnuftet kommer fram till beslutet. En subjektiv handlingsregel kan vara att förbättra en inte komplett handling genom en regel som sätts upp av individen själv, t.ex. att välja den bästa tandkrämen. Den objektiva principen är den praktiska lagen. I det kategoriska imperativet där ordet maxim används ligger syftningen på att en förnuftig människa bör handla så att det tillika kan göra sig själv till allmän lag. Det är alltså här universialiseringen träder fram.

4 Vilken karaktär har sedelagen för oss respektive för fullkomligt rationella varelser?
-En fullkomligt rationell varelse handlar bara handlingar som är universialiserbara. (Syntetisk apriori. Vet inte vad han menade med det?)
-En rationell varelse är självstyrande, autonom.
-Hon ger själv upphov till lagen hon följer.
-Sist men inte minst är hennes lagar förenlig med andra rationella varelsers lagar. (Är inte det precis vad jag skrev först, universialiseringen handlar om?)

Det inte möjligt att handla helt i enlighet med plikten men det är vad vi ska, enligt Kant. Han är själv inte säker på att en moralisk riktig handling har skett men om den har gjort det menar han att det måste ha skett av en rationell människa på sättet ovan. En rationell varelse skulle handla helt i enlighet med förnuftet (utan att blanda in känslor, och förpliktelser). Ragnar har en ide om att handlingar av egenintresse inte nödvändigtvis behöver vara felaktig så länge moraliska motiv är utslagsgivande.

Alltså har en rationell person en korrekt uppfattning av vad sedelagen går ut på och handlar enligt den. Vi ska handla enligt den men gör det inte. 

Jag skulle kunna fortsätta spinna vidare på varför vi inte handlar så, även fast vi ska men vet inte riktigt vilken tråd jag ska lyfta.

5 Diskutera några svårigheter vid tillämpningen av Kants teori i konkreta valsituationer.
Det går inte att tillämpa eftersom att inte alla kan handla likadant, tex gå på samma biopremiär. Lösningen på problemet är att man måste konkurera med andra, köa länge alternativt betala ett högt pris.

Ett annat problem är då motiven inte är i enlighet med plikten. I vissa fall vill vi tillåta oss att handla efter böjelsen då denna står för något annat. T.ex. att tala om för en inbrottstjuv och mördare som bryter sig in i mitt hus och frågar var mitt barn är för att kunna mörda det och jag berättar- för att jag ska enligt plikten.

6 Redogör för de tre huvudgrupperna av det kategoriska imperativet.
Stycke 44. Färdighetens regler (tekniska, hörande till konsterna), klokhetens råd (pragmatiska, hörande till välfärden) och sedlighetens bud(moraliska). De två jag först nämnde hör till det hypotetiska imperativet och inte det kategoriska. Jag har inget svar på denna fråga…

7 Varför ska människor behandlas som mål och inte bara som medel och vad innebär det?
Det tog jag upp i fråga ett. Att man förutsätter att andra människor är rationella i sitt handlande och därefter inte behandlar dem endast som mål.

8 Kant kräver att vi skall vara autonoma – vad innebör kravet och hur motiveras det?
Det innebör att vårt förnuft är självbestämmande. Det motiveras med att vi är utrustade med ett förnuft och bör därför använda det. (Svagt) Att det är förnuftiga lagar och den goda viljan som är det högsta goda just för at dessa kommer ut vårt förnuft. Till skillnad från djuren är det inte våra instinkter som är det eftersträvansvärda. Här finner vi lycksaligheten, detta är alltså inte eftersträvnadsvärt.

9 Viljans frihet är ett postulat för det praktiska förnuftet enligt Kant. Vad innebör det att vi har en fri vilja enligt Kant? Vad innebär det att det är ett postulat för det praktiska förnuftet? Andra sådana postulat?
För Kant innebör den fria viljan att vi är autonoma och självbestämmande.
Med postulat menas att han utgår ifrån den i sin teori utan att bevisa den.
Ett annat postulat skulle kunna vara att han utgår ifrån att det är vårt förnuft som sätts primärt och att vi ska handla enligt den. Det han sedan grundar hela sin idé på.
Explicit i texten (stycke 66) skriver han att ett postulat är att den förnuftiga naturen existerar som ändamål i sig. Han skriver att människan ställer upp subjektiva maximer med nödvändighet och att andra gör likadant av förnuftiga skäl.

10 Vad har värde enligt Kant? Vad innebär det att något har ovillkorligt värde? Vad är högsta värde? Vad är det fulländat goda? Vad är naturliga mål för oss?
Att utföra riktiga handlingar för att de är riktiga och därmed agera förnuftigt. Att något har ovillkorligt värde innebör att det har en direkt normativ form. Du skall.
Ett högsta värde är det kategoriska, som jag skrev tidigare att utföra riktiga handlingar just för att de är riktiga. Bakom denna sats står hela Kants teori. Det fulländat goda är den goda viljan som…
Ett naturligt ändamål för oss är lycksalighet. Det är dock ej det högst goda.

11 Diskutera Kants uppfattning att goda viljan är det enda som har ovillkorligt värde? Varför är det viktigare att vara moralisk än att vara snäll?
Måste läsa mer...

12 Varför är det ett kategoriskt krav att vi skall handla så som fullkomligt rationella varelser skulle handla?
För att det är vad vi kommer fram till om vi använder vårt förnuft som Kant anser att vi skall göra som sinnliga varelser.

Läst igenom det du skrev Emma och det ser vettigt ut i mina ögon. Tänkte att jag återkommer när jag läst om lite, känner att jag inte har tillräcklig koll för att gå in på detaljer, skulle bara bli förvirrat dravel av det, heh.

Övergripande kände jag inte att något lät fel men vi får se strax om det finns något jag tycker kan belysas ytterligare eller så. Har inte bestämt mig för om jag ska svara på instuderingsfrågorna på samma sätt ni gjort. Det är helt klart värt för sin egen skull och kanske bra att jämföra svaren från fråga till fråga förvisso. Känner att det kanske tar lite väl lång tid dock så jag får se hur jag gör.

Eh, dags att dyka ner i boken. På återseende!

1. Vad är kriteriet på att en handling är riktig enligt Kant?
Om man handlar enligt en maxim som man skulle kunna vilja upphöja till allmän lag så är man på rätt spår. Lagen får då inte vara självupphävande. Som exempel kan en lögn aldrig vara universaliserbar, eftersom att om den universaliserades skulle alla veta att man ljög och då är det ju värdelöst att ljuga. Då kan man lika gärna inte säga något alls. Om maximen var universaliserbar och blev allmän lag skulle den vara helt uppenbar för alla fullt rationella varelser. Det är ju inte rationellt att tycka det vore OK att bli behandlad hur som helst, därför är det nödvändigt att behandla alla människor som mål i sig själva, inte bara som medel. Så maximen måste vara universaliserbar, men man måste också vilja att den vore allmän lag.
De fyra stegen är:
1. Formulera en maxim som beskriver din handling och alla relevanta detaljer.
2. Tänk dig att din maxim var en naturlag, att alla rationella varelser följde den.
3. Se om det ens är möjligt eller om lagen skulle vara självupphävande.
4. Skulle du vilja handla efter lagen i en sådan värld?
Om steg 3 misslyckas har du en perfekt plikt att inte göra så. Missar du på steg 4 har du en imperfekt plikt, du behöver inte alltid handla efter den. Klarar du alla steg så är det rätt.

2. Vad ger en handling moraliskt värde enligt Kant?
När man handlar för att handlingen är ens plikt, då har handlingen moraliskt värde. Men det är svårt att säga huruvida någon handling någonsin haft moraliskt värde eftersom människor tycks ha fler motiv än den goda viljan att handla efter plikten. Även om man handlar enligt sin plikt, men av något annat motiv har handlingen inget moraliskt värde. Om dessa andra motiv var tillräckliga för att utföra handlingen vore ju plikten onödig. Men jag antar att en handling har något moraliskt värde om plikten är ett nödvändigt och tillräckligt motiv, även om det finns andra motiv.

3. Vad är en maxim?

4. Vilken karaktär har sedelagen för oss respektive för fullkomligt rationella varelser?
För oss är den preskriptiv, eftersom vi inte är fullkomligt rationella är det inte direkt uppenbart hur man bör handla. För fullkomligt rationella varelser är det uppenbart hur man bör handla, och de handlar dessutom så, eftersom det är just rationellt. Så för sådana varelser skulle det helt enkelt vara av en deskriptiv karaktär. Undrar om han skulle säga att en handling förlorar lite moraliskt värde om man hade avstått att handla om det fanns något tillräckligt starkt motiv (som inte var ens plikt) att avstå.

5. Diskutera några svårigheter vid tillämpningen av Kants teori i konkreta valsituationer.

6. Redogör för de tre huvudtyperna av det kategoriska imperativet.
se 1, 7 och 8. Han nämner ju även kingdom of ends, vilket betyder att man ska tänka sig ett samhälle med fullt rationella varelser, där alla har lika stort inflytande på de universella lagar som stiftas.

7. Varför skall människor behandlas som mål och inte bara som medel - och vad innebär det?
Subjektiva mål är sådana som människor kan ha, men inte nödvändigtvis har. Objektiva mål är sådana som alla rationella varelser har. Mänskligheten har alla, och den är ett objektivt mål. Man handlar alltid för att bli bättre på att göra det man gör, tex spela piano. Alla andra människor är ju också mål i sig själva, förutsatt att de är rationella, och man måste respektera sådana mål eftersom de har absolut/högsta värde.

8. Kant kräver att vi skall vara autonoma - vad innebär kravet och hur motiveras det?
Kant menar att man ska se sig själv och alla rationella varelser som stiftare av universella lagar. Det är här han finner den värdighet och frihet han menar att rationella varelser har. Resultatet av att vara autonom blir detsamma som av det kategoriska imperativet. Eftersom man måste stifta universella lagar då, kan man inte ta hänsyn till subjektiva mål som människor kan ha. Han menar att vår vilja är fri på så vis att vi bestämmer de lagar som sedan styr vårt eget handlande.

9. Viljans frihet är ett postulat för det praktiska förnuftet enligt Kant. Vad innebär det att vi har en fri vilja enligt Kant? Vad innebär det att det är ett postulat för det praktiska förnuftet? Andra sådana postulat?

10. Vad har värde enligt Kant? Vad innebär det att något har ovillkorligt värde? Vad är högsta värde? Vad är det fulländat goda? Vad är naturliga mål för oss?
Moraliskt värde har handlingar som utförst just för att de är agentens plikt. Ovillkorligt värde har den goda viljan, se nedan. Högsta värde har mål som är mål i sig själva, se 7. Det fulländat goda är när alla ens pliktenliga handlingar belönats. Naturliga mål är sådana som t.ex självbevarelsedrift och andra mål som inte är riktigt rationella.

11. Diskutera Kants uppfattning att goda viljan är det enda som har ovillkorligt värde. Varför är det viktigare att vara moralisk än att vara snäll?
Kant menar att någon med en god vilja handlar endast för att hennes handlingar är hennes plikt, plikten är för henne tillräcklig och nödvändig för att handla. Att handla rätt är något alla vill göra, och man önskar ju att alla andra gjorde det också. Det har ovillkorligt värde just därför. Han menar att det aldrig är värt att handla lite fel bara för att få något man begär. Även om man hemskt gärna vill bli rik, så vill man inte skada andra för att tjäna pengar. Den goda viljan är värdefull i sig själv, den kan inte vara värdefull för att den är ett medel till värdefulla ändamål, den är det högst värdefulla.
Jag tror han menar att plikten är motiverande eftersom man gör sin plikt i samhället eller en förening, men bara så länge man själv vill. Man kan lämna en förening eller emigrera, men du kan inte välja att inte vara en rationell varelse. Och rationella varelser gör det alla rationella varelser gör, eftersom det är rationellt att göra så. Rationella varelser förstår och har den goda viljan att göra sin plikt, och som rationell handlar man enligt de plikter man har som rationell varelse.

12. Varför är det ett kategoriskt krav att vi skall handla så som fullkomligt rationella varelser skulle handla?[/quote]
Därför att det gäller för alla som är rationella just för att de är rationella, därför är det kategoriskt snarare än hypotetiskt.

UPPDATERADE FRÅGA 2, 6, 7, 8, 10, 11 och 12

Tänkte försöka med en liknelse (om än inte helt perfekt, så lite belysande kanske, med lite tur) att klargöra Kants syn på världen som sådan eller "Das Ding an sich".

En värld observerar vi och interagerar i. Den ter sig för oss vara deterministisk; och fungerar i termer som orsak och verkan. Vi uppfattar det som att vi befinner oss i den här världen. Den är "sinnlig", vi förnimmar oss om omvärlden med hörsel, syn, etc.

Att världen faktiskt är som vi observerar den kan vi inte sluta oss till. Världen som sådan, eller, världen i sig självt kan se ut på andra sätt än de som passar in i våra förståndsmallar.

Jämför:
http://web.mit.edu/persci/people/adelson/checkershadow_illusion.html

Vi uppfattar visuellt rutorna A & B som de är av olika färg; men trots vår observation av detta i exemplet är det missvisande. (Se förklaringen på samma länk för varför vi uppfattar dom som olikfärgade. De har i själva verket samma färg. Man kan undersöka att de har det genom att ladda in bilden i photoshop och lägga dom bredvid varandra, t.ex.)

Man skulle kunna säga att världen som sådan är att de båda rutorna har samma färg. I världen vi observerar (exempelbilden) har de inte det. Alltså, på liknande sätt tycker vi oss uppfatta att världen är deterministisk; men världen som sådan/i sig behöver inte vara det. Världen utanför den vi observerar kan vi inte veta något om kan tyckas...

Men...

Kant menar på att eftersom vi vet att vi har plikter (vilket vi tydligen vet, heh) så måste vi ha en fri vilja som åtminstone inte vara determinerad som saker är i den här världen. Varför? Jo, för att en plikt kräver att vi kan utföra den (bör implicerar kan). Och eftersom vi har plikter så måste vi vara autonoma. Att vi inte är determinerade fullt ut visar sig alltså i världen som sådan.

Det är så han tänker sig, tror jag.

Var det alls belysande? Hoppas jag inte rörde till det för mycket med exempelbilden istället för att konkretisera det. Huvudpoängen var: "Vi observerar en sak; men i själva fallet kan en annan verklighet vara fallet."


---
Jag har for the record lite svårt att köpa att man kan veta något om denna värld som vi inte observerar, ens veta om den existerar, men det är en helt annan sak... Ville bara ha det sagt här som en fotnot. (:

Intressant om Kants moralfilosofi (och även hans relevanta metafysik)

Teleologi
http://plato.stanford.edu/entries/kant-aesthetics/#3

Kant v. Hume
http://plato.stanford.edu/entries/kant-hume-morality/

Kants moralfilosofi
http://plato.stanford.edu/entries/kant-moral/

Återkommer när jag läst allt

sjukt mycket roligare att läsa OM kant än att läsa hans verk. Sorry Manne

Snackade inte du, seb, om något sånt här (taget från SEP)

Quote :

A crucial move in Kant's argument is his claim that a rational will cannot act except “under the Idea” of its own freedom (4:448). The expression ‘acting under the Idea of freedom’ is easy to misunderstand. It does not mean that a rational will must believe it is free, since determinists are as free as libertarians in Kant's view. Indeed, Kant goes out of his way in his most famous work, the Critique of Pure Reason, to argue that we have no rational basis for believing our wills to be free. This would involve, he argues, attributing a property to our wills that they would have to have as ‘things in themselves' apart from the causally determined world of appearances. Of such things, he insists, we can have no knowledge. For much the same reason, Kant is not claiming that a rational will cannot operate without feeling free. Feelings, even the feeling of operating freely or the ‘looseness’ Hume refers to when we act, cannot be used in an a priori argument to establish the CI, since they are empirical data.

Till Jon
På fråga 7

Quote :

Mänskligheten har alla, och den är ett objektivt mål.

antar att du inte menar att alla har mänskligheten som objektivt mål.

fråga 10

Quote :

Det fulländat goda är när alla ens pliktenliga handlingar belönats.

Antagligen skrev du inte så utvecklande du kunde här men jag är lite mer intresserad. Skulle inte det fulländat goda beskrivas så att det tillhör en fullkommligt rationell person som handlar gott i alla dennes handlingar (för att hon tänker förnuftigt och rationellt)?
Hur tänkte du med belöningen?

NU har ajg läst vad du skrev på 11 och du verkar fått med den goda vilja väldigt bra (Y) men fortfarande, belöning?

Till Seb
Väldigt bra förklaring! Studenten vaknar ur sin.. slummer. Jag håller med dig, hur kan det faktiskt är så kan han inte veta, jag vill ha bevis och då menar jag empiriska!

Emma wrote:

Det händer för lite på den här tråden, men nu blir det ändring på det! Jag har kollat igenom frågorna en aning och har gjort vissa reflektioner i en del frågor, utöver dem uppskattar jag om ni ids skriva kommenterar. Fråga 8 till 12 är jag något osäker på, vilket säkert märks.



Svar på instuderingsfrågor, Immanuel Kant

1 Vad är kriteriet på att en handling är riktig?
Kriteriet för att en handling ska vara riktig grundar sig i motiven. Men för det fösta måste vi vilja och kunna handla. Om handlingen har en maxim som själv kan göra sig till allmän lag är handlingen riktig enligt Kant. Vad en sådan handling ska innehålla är en universialisering, tanke om att varje fall som ser precis likadan ut skall behandlas på samma sätt. Den skall även vara sådan att man behandlar människorna som mål i sig, inte bara medel. Det innebär att en rationell varelse som handlar enligt det kategoriska imperativet även behandlar andra som rationella varelser så som hon själv önskar vore en allmän lag.

Ser korrekt ut, vet inte om man vill få in de olika formuleringarna av det kategoriska imperativet på något sätt på tentan, det där med naturlag och inte bara allmän lag, jag har själv inte hundra koll på det, men en observation jag gjorde just.

Emma wrote:

2 Vad ger en handling moraliskt värde?
Att utföra riktiga handlingar för att de är riktiga. Att den utförs av plikt och inte egenkärlek. Denna fråga hänger ihop med föregående.

Inte bara egenkärlek som alternativt motiv gör att handlingen inte har något moraliskt värde, utan alla andra motiv än plikten för pliktens skull, du kanske får in det om du utvecklar din tanke om egenkärlek dock?

Emma wrote:

4 Vilken karaktär har sedelagen för oss respektive för fullkomligt rationella varelser?
-En fullkomligt rationell varelse handlar bara handlingar som är universialiserbara. (Syntetisk apriori. Vet inte vad han menade med det?)
-En rationell varelse är självstyrande, autonom.
-Hon ger själv upphov till lagen hon följer.
-Sist men inte minst är hennes lagar förenlig med andra rationella varelsers lagar. (Är inte det precis vad jag skrev först, universialiseringen handlar om?)

Syntetiskt a priori vet jag inte hur det kommer in där helt och hållet, men vad som menas med själva termen är ju "Att döda är fel" t.ex. inte är analytiskt sant, men syntetiskt sant, och vi vet detta enligt Kant a priori (innan erfarenhet/empiri). Därför använder vi förnuftet (a priori, inte erfarenhet) för att analysera om våra handlingar är universaliserbara.

Emma wrote:

5 Diskutera några svårigheter vid tillämpningen av Kants teori i konkreta valsituationer.
Det går inte att tillämpa eftersom att inte alla kan handla likadant, tex gå på samma biopremiär. Lösningen på problemet är att man måste konkurera med andra, köa länge alternativt betala ett högt pris.

Ett annat problem är då motiven inte är i enlighet med plikten. I vissa fall vill vi tillåta oss att handla efter böjelsen då denna står för något annat. T.ex. att tala om för en inbrottstjuv och mördare som bryter sig in i mitt hus och frågar var mitt barn är för att kunna mörda det och jag berättar- för att jag ska enligt plikten.

Förutom just praktiska problem som att det inte finns tillräckligt med biobiljetter för alla i världen samtidigt så är frågan om den svarar så väl mot människans "mänsklighet". Det kategoriska imperativet är ju inte bara botemedlet för egoism utan även empati om man ska handla enligt plikten för pliktens skull, inte bara pliktenligt och vi måste se från en stor del av vad som verkar vara slående starka drivkrafter inom oss. Det kan vara väldigt svårt att frångå egoism+empati i praktiska situationer. Du kommer nog in på det i lite andra ord där med inbrottstjuven tror jag.

Emma wrote:

6 Redogör för de tre huvudgrupperna av det kategoriska imperativet.
Stycke 44. Färdighetens regler (tekniska, hörande till konsterna), klokhetens råd (pragmatiska, hörande till välfärden) och sedlighetens bud(moraliska). De två jag först nämnde hör till det hypotetiska imperativet och inte det kategoriska. Jag har inget svar på denna fråga…

Jag har inte full koll på de tekniska och klokhetens regler, men som du säger är dessa hypotetiska, "om" man vill uppnå något speciellt. Ungefär så mycket som du skrev är jag med i leken på den här frågan. Vet dock inte så mycket mer än distinktionen han gör mellan hypotetiska/kategoriska imperativ när han tar upp dom.

Emma wrote:

7 Varför ska människor behandlas som mål och inte bara som medel och vad innebär det?
Det tog jag upp i fråga ett. Att man förutsätter att andra människor är rationella i sitt handlande och därefter inte behandlar dem endast som mål.

Människor är på något sätt slutet på en telelogisk världsbild. Människan är inte medel till något annat utan ett mål i sig. Hon är sin egen lagstiftare och skall behandlas som sådan. Typ?

Ratatoskr wrote:

Snackade inte du, seb, om något sånt här (taget från SEP)

Quote :

A crucial move in Kant's argument is his claim that a rational will cannot act except “under the Idea” of its own freedom (4:448). The expression ‘acting under the Idea of freedom’ is easy to misunderstand. It does not mean that a rational will must believe it is free, since determinists are as free as libertarians in Kant's view. Indeed, Kant goes out of his way in his most famous work, the Critique of Pure Reason, to argue that we have no rational basis for believing our wills to be free. This would involve, he argues, attributing a property to our wills that they would have to have as ‘things in themselves' apart from the causally determined world of appearances. Of such things, he insists, we can have no knowledge. For much the same reason, Kant is not claiming that a rational will cannot operate without feeling free. Feelings, even the feeling of operating freely or the ‘looseness’ Hume refers to when we act, cannot be used in an a priori argument to establish the CI, since they are empirical data.

Det låter som det jag pratat om, jo. Vad är SEP? Någon artikel du länkat? x)

Also, för de som vill ha början (inte hela alltså, men en bit av boken) till sammanfattningen av Paton på Kants argumentation, se länken:

http://books.google.se/books?id=EYv98iskQT4C&printsec=frontcover&dq=paton%27s+summary+kant+moral+law&source=bl&ots=SV_uJMHY49&sig=2tiQWa1nUGwPV9ctBC-3_fEjDgM&hl=sv&ei=xa2YTJHFL4GMOMXSiecO&sa=X&oi=book_result&ct=result&resnum=1&ved=0CBcQ6AEwAA#v=onepage&q&f=false

SEP=stanford encyclopedia of philosophy. Jag länkade en massa dit här och i hume tråden.

Tack för svaren! Självklart skulle jag kunna utveckla mer. Om jag har fyra timmar på två eller tre frågor kommer det betydligt mer robusta svar. Men tack för att du påminner mig.

Din kommentar på 4an var nog precis som han menade. Det känns så iallafall. De tre huvudgrupperna känns inte så bra men antagligen är de inte relevanta. I övrigt tror jag att vi menar precis samma sak, jag var något kortfattad bara.

Ratatoskr wrote:

SEP=stanford encyclopedia of philosophy. Jag länkade en massa dit här och i hume tråden.

Makes sense, förkortningar... x) Inte läst igenom dom men kanske letar upp dom efter tentan är klar! För skojs skull typ.

Emma wrote:

Tack för svaren! Självklart skulle jag kunna utveckla mer. Om jag har fyra timmar på två eller tre frågor kommer det betydligt mer robusta svar. Men tack för att du påminner mig.

Din kommentar på 4an var nog precis som han menade. Det känns så iallafall. De tre huvudgrupperna känns inte så bra men antagligen är de inte relevanta. I övrigt tror jag att vi menar precis samma sak, jag var något kortfattad bara.

Yeah, precis, man gör väl vad man orkar på instuderingsfrågorna, bättre att ha dom generella och någorlunda kortfattade så informationen fastnar istället för att skriva långa haranger när det egentligen inte behövs. Får väl se hur robusta mina svar blir imorgon bara, hah. Inte lika säker på att jag klarar tentan nu som jag var häromdagen, men den som lever får se!

Ang. fråga 6 så kommer jag nog i alla fall inte gå in djupt på de olika formuleringarna av det kategoriska imperativet, känns för min del överflödigt för stunden. Får höfta till på mina tentasvar och se hur långt jag kommer på det. (:

-----

Ugglevikssalen, hrrrrm, den ligger i A-huset ett par trappor upp om jag inte minns fel?

Hus E plan 5

www.su.se/polopoly_fs/1.2958!/Usalen.pdf+ugglevikssalen&hl=sv&pid=bl&srcid=ADGEESjC-vikDQT0JdnMBDndYFI9m_ZRzcRAaFfaY6IfKsCE6a_McXNM7kaXiaZV__jU6LGr1QyPdFGrGyqqccD5sEURhVmg29ypVGJhX3MnBqHOVNM9cf5SK4FiMpgCr2hJVg24B0bq&sig=AHIEtbTvq1ozDtW4vzxnnHODSfwbQC7B-Q" target="_blank" rel="nofollow">http://docs.google.com/viewer?a=v&q=cache:BUrVDMZoeyYJ:www.su.se/polopoly_fs/1.2958!/Usalen.pdf+ugglevikssalen&hl=sv&pid=bl&srcid=ADGEESjC-vikDQT0JdnMBDndYFI9m_ZRzcRAaFfaY6IfKsCE6a_McXNM7kaXiaZV__jU6LGr1QyPdFGrGyqqccD5sEURhVmg29ypVGJhX3MnBqHOVNM9cf5SK4FiMpgCr2hJVg24B0bq&sig=AHIEtbTvq1ozDtW4vzxnnHODSfwbQC7B-Q

Emma wrote:

Hus E plan 5

www.su.se/polopoly_fs/1.2958!/Usalen.pdf+ugglevikssalen&hl=sv&pid=bl&srcid=ADGEESjC-vikDQT0JdnMBDndYFI9m_ZRzcRAaFfaY6IfKsCE6a_McXNM7kaXiaZV__jU6LGr1QyPdFGrGyqqccD5sEURhVmg29ypVGJhX3MnBqHOVNM9cf5SK4FiMpgCr2hJVg24B0bq&sig=AHIEtbTvq1ozDtW4vzxnnHODSfwbQC7B-Q" target="_blank" rel="nofollow">http://docs.google.com/viewer?a=v&q=cache:BUrVDMZoeyYJ:www.su.se/polopoly_fs/1.2958!/Usalen.pdf+ugglevikssalen&hl=sv&pid=bl&srcid=ADGEESjC-vikDQT0JdnMBDndYFI9m_ZRzcRAaFfaY6IfKsCE6a_McXNM7kaXiaZV__jU6LGr1QyPdFGrGyqqccD5sEURhVmg29ypVGJhX3MnBqHOVNM9cf5SK4FiMpgCr2hJVg24B0bq&sig=AHIEtbTvq1ozDtW4vzxnnHODSfwbQC7B-Q

Hah, sedär. Dåså, ska in lite tidigare och försöka köpa boken från Jonas trots allt. Dyker väl upp därvid någon gång innan ett i alla fall. Tackar tackar!